v.11 Måndag 2012

God morgon Folks!
Har en underbar tid i mitt liv, har inte så mycket mer att säga om det..
Är redan i vecka 11 med bebis nr2 men det känns inte än, har heller inte riktigt förstått det än.
Men längtar verkligen duuuunder efter lille bebben :) Hoppas bara inte Nils blir alldeles för sotis då när han är stooor pojke nästan :) .

Har en fundering. Jag har inte så många vänner, varken här eller någon annan stans, har massa polare men vänner är det få av och inget klagomål på den punkten, jag tycker det känns utmärkt så. Funderar bara på..
Om en vän säger att den saknar mig, älskar mig och att allt kommer bli bra igen när vi tar upp vårat umgänge
då livet blivit lite struligt och även uttalar att jag är en bästa vän. Varför kommer det sig då att denna vännen umgås med alla andra utom mig? Och inte har en tanke på att vilja ens ta med mig på något, då jag inte heller bara kan släppa allt och hitta på något som bestämdes tio minuter innan det ska hända. Och när vi väl planerar att vi ska hitta på något så blir det ignorerat. Betyder man då verkligen så mycket som vännen säger? Känner mig oerhört sårad, bortglömd och utanför. Är det så att min vän kanske är sur för något?
Varför då inte tala om detta ist för att spela det här förbaskade spelet med mig?!
Jag skulle uppskatta om min vän kunde visa allt den talar om för mig och inte bara säger det gång på gång.
Tycker även det är konstigt att under hela min graviditet med Nils så uttalade sig denna vän om att den såg fram emot födelsen och skulle finnas där för honom, men hur många gånger har denne vän ens brytt sig om att komma för att träffa mig och honom..? Men andra kompisars barn sover över och även dennes vänner.
Förstår liksom inte hur detta går ihop och jag börjar känna mig gött jävla sårad som sagt.
Vill du verkligen ha mig som vän och om du nu menar allt du SKRIVER till mig via facebook och sms, bevisa det? För så svårt är det inte med tanke på att vi bor 30 minuters promenad ifrån varandra. 1 minut med bil! Och varför tar jag detta på bloggen?! För att varje gång jag säger till dig via sms eller facebook så blir du stöddig, irriterad och drar igång ett försvars läge, jag som din vän har la rätt att tala om när jag tycker något är fel, men tydligen inte. Därför använder jag mig nu av min blogg för att få ur mig mina ord.
Och varför tar jag det inte öga mot öga? Jo för varje gång vi planerar något som sagt då jag har den möjligheten så kommer det ALLTID något i vägen för dig! Skärp dig och engagera dig lite annars så vänder jag ryggen till för sista gången, är trött på att bli besviken gång på gång!

Nu får jag snart kaffe besök av min absoluta bästa väninna som jag inte träffat på ett tag. Det ska bli kul då jag saknat henne fruktansvärt mycket! Sedan får vi väl se vart dagen bär av, men hoppas givetvis på att vi åker till Heane och påbörjar röjningen i hagarna så vi kan bli klara med dem och stallet så jag kan få min häst någon gång :)
Och på Fredag, WIIIIIE! Hämtar vi hem Mirembe, lille valpen vi köpt ( eller som Jimmy köpt till mig i födelsedags present, så jävla obeskrivligt gulligt av honom! Har jag bästa mannen i mitt liv eller vadå ^^ )

Iaf, min vän som gör mig besviken om och om igen, JAG ÄLSKAR DIG, jag gör verkligen det, och jag saknar dig så fruktansvärt mycket. Och det finns så många gånger som jag vill träffa dig då jag har det tufft då jag verkligen bara vill lägga huvet på din axel och få gråta ut en skvätt, eller bara vara med dig! .. Snälla, SKÄRP DIG!

Nu kom min väninna så Over and out folks!

Pz Maddis!